Ofta ställda frågor

Ofta ställda frågor
1. Hur mycket kostar en översättning?
Hur mycket en översättning kostar beror framförallt på textens längd, dvs. antal tecken i texten, och på språkriktningen. En översättningssida beräknas ha 1800 tecken inklusive mellanslag. Teckenantalet och det ungefärliga priset kan ni få fram t.ex. i Microsoft Word eller med hjälp av vår prisberäknare, där ni bara behöver ange käll- och målspråket. Glöm dock inte att prisberäknarens resultat inte bör ses som en slutgiltig prisoffert. Det är även textens terminologi som spelar in vid prissättningen och kan höja priset något. Korrekturläsning och slutbesiktning ingår redan i översättningspriset. Ibland kan man bara behöva en sammanfattning av en text på främmande språk, vilket förstås kostar något mindre. Det är alltid säkrast att begära en prisoffert.
2. Vilka pristillägg kan tillkomma priset för en översättning?
Vid beställda tilläggstjänster kan pristillägg tillkomma för tjänsterna. Översättningspriset innehåller redan korrekturläsning och slutbesiktning, pris för språkgranskning kan tillkomma. Dessutom kan man ibland behöva knappa in texter manuellt i datorn, utföra grafisk produktion, layout, skanna in bilder, infoga dem i texten mm. Som en tilläggstjänst erbjuder vi även upprättande av en termbas som senare kan användas vid fortsatta översättningar. Vid behov kan termbasen kompletteras med nya termer från nya översättningar och kunden kan använda basen vid framställning av firmadokument eller andra trycksaker.
3. Hur får jag min översättning vidimerad av notarius publicus? Varför behövs det?
En översättning behöver vidimeras av notarius publicus när man behöver bestyrka översättningens riktighet, t.ex. för att kunna använda den utomlands. Förutom vidimeringen behöver en översatt handling ofta även förses med apostille eller legaliseras på annat sätt, varför det är alltid bäst att i förväg ta reda på, hos berörd myndighet, vilka krav som gäller för den handlingen som ni behöver förete. Om ni behöver en vidimerad översättning, kontakta gärna Scriba översättningsbyrå och vi anlitar en notarius publicus eller en auktoriserad translator. Hos notarius publicus tar ärendet oftast längre tid och en notarius publicus kontrollerar inte om översättningen är korrekt, utan bestyrker endast översättarens namnteckning. En auktoriserad translator har avlagt examen hos justitiedepartementet och fått hans/hennes kompetens bekräftad på statlig nivå. Därmed kan en auktoriserad translator själv bestyrka att hans/hennes översättning är korrekt och själv vidimera översättningen.
4. Varför behöver en översättning förses med apostille?
En översatt handling behöver förses med apostille endast i fall ni utomlands behöver bestyrka att handlingen som har utfärdats i Estland är äkta. Det är bara offentliga eller officiella handlingar som behöver förses med apostille, oftast handlingar från en notarius publicus eller en auktoriserad translator. Privata handlingar behöver oftast inte det. Det är justitie-, utbildnings- och vetenskaps-, inrikes-, social- och utrikesdepartementet som förser handlingar med apostille i Estland. Man bör även vara observant på att handlingar försedda med apostille endast gäller i de länder som har anslutit sig till Apostille Konventionen. I länderna som inte har anslutit sig till denna konvention måste man bestyrka handlingens äkthet genom en legaliseringsprocess, där handlingens äkthet bestyrks först av utrikesdepartementet i handlingens ursprungsland och sedan av motsvarande myndighet i mottagarlandet.
5. Varför behöver en översättning lokaliseras?
Lokalisering eller anpassning av översatt material till en annan kulturbakgrund behövs när även materialets bilder, layout eller utformning behöver ändras förutom översättningen. Det gäller definitivt inte för alla textslag. Lokalisering som tjänst har vuxit fram först under de senaste åren. Det är en vidareutveckling av översättning av hemsidor, där man förutom texten även måste ändra på layouten, ibland byta ut bilder och annat illustrativt material. Förutom hemsidor lokaliseras även bruksanvisningar, programvara, visitkort mm, som kan ha ett innehåll som brukar framställas på olika sätt i olika kulturer. Det kan exempelvis innefatta skillnader i att skriva datum, måttenheter (pund eller kilogram), gällande god sed vid utformning av webbsidor, ordning vid informationpresentation mm.